Nya konsumentkreditlagen 2026: det här ändras för kreditgivare

Den 20 november 2026 träder en ny konsumentkreditlag i kraft i Sverige (prop. 2025/26:223). För kreditgivare innebär den tre stora förändringar: kreditprövningen skärps och ska göras med betoning på konsumentens intresse, räntefria krediter i handeln — däribland BNPL — dras in under lagens krav, och fler företag som lämnar eller förmedlar krediter behöver tillstånd från Finansinspektionen.

Lagen genomför EU:s nya konsumentkreditdirektiv och ersätter 2010 års konsumentkreditlag. Har du en kreditprocess som bygger på schabloner, enbart registerdata eller manuell dokumenthantering är det tre månader kvar att göra något åt det.

Varför en ny lag — och varför nu

Bakgrunden är den svenska överskuldsättningen och en kreditmarknad som förändrats snabbare än regelverket. Delbetalningar i e-handelns kassa, räntefria kampanjkrediter och nya förmedlingsled har vuxit fram i ett utrymme där 2010 års lag inte alltid nådde fram. Regeringens uttalade mål med den nya lagen är att stärka konsumentskyddet och anpassa reglerna till utvecklingen på kreditmarknaden, där allt fler aktörer erbjuder olika kredit- och betalningslösningar.

För kreditgivare är riktningen tydlig: mer av ansvaret för att en kredit är hållbar flyttas till den som beviljar den — och kraven på att kunna visa att prövningen gjorts rätt ökar.

De fem viktigaste förändringarna

1. Skärpt kreditprövning — i konsumentens intresse

Kreditprövningen ska enligt den nya lagen göras med betoning på konsumentens intresse och på grundval av specificerade uppgifter om konsumentens ekonomiska situation. Syftet är att motverka överskuldsättning: prövningen ska visa att konsumenten faktiskt kan fullgöra åtagandet — inte bara att risken för kreditförlust är acceptabel för kreditgivaren.

Det är en viktig förskjutning. En prövning som i praktiken är en riskbedömning för långivarens räkning uppfyller inte lagens intention. Bedömningen behöver utgå från konsumentens verkliga betalningsförmåga: inkomster, utgifter, befintliga skulder och vad som faktiskt är kvar att leva på.

2. Räntefria krediter och BNPL omfattas

Räntefria krediter som lämnas av tredje part i samband med köp — den dominerande formen av köp nu, betala senare — dras in under lagens konsumentskydd. Det som tidigare kunde hanteras som en betalningslösning blir i lagens mening en kredit, med de krav på prövning och information som följer.

För BNPL-aktörer och e-handelsplattformar med checkout-finansiering är detta den enskilt största förändringen. Prövningen måste dessutom klara en verklighet där befintliga BNPL-åtaganden ofta inte syns i traditionella kreditupplysningar — den som bara tittar i registerdata riskerar att bevilja kredit nummer fem till någon som redan har fyra.

3. Fler behöver tillstånd från Finansinspektionen

Fler företag som lämnar eller förmedlar krediter ska ha tillstånd och uppfylla kompetenskrav. Aktörer som hittills verkat utanför tillståndsplikten behöver se över sin ställning i god tid — och tillstånd brukar innebära följdkrav på styrning, dokumentation och uppföljning som når djupt in i kreditprocessen.

4. Krav på åtgärder före inkasso

Kreditgivare ska erbjuda skäliga anpassningar — till exempel räntenedsättning eller anstånd — innan indrivningsåtgärder vidtas. Det förutsätter att man tidigt kan identifiera betalningssvårigheter, vilket i sin tur kräver bättre löpande bild av kundens ekonomi än ett statiskt beslutsunderlag ger.

5. Stärkta konsumenträttigheter i övrigt

Ångerfristen börjar löpa först när konsumenten fått information om ångerrätten, och informationskraven skärps. Sammantaget höjs kraven på ordning och spårbarhet i hela kreditlivscykeln — från marknadsföring till avslut.

Den röda tråden: kunna visa, inte bara göra

Det som binder ihop förändringarna är bevisbarhet. En skärpt prövning "på grundval av specificerade uppgifter" är också ett dokumentationskrav: vid en granskning behöver kreditgivaren kunna visa vilka uppgifter som hämtades, hur KALP och skuldkvot beräknades och varför beslutet blev som det blev.

Här brister schablonbaserade processer på två sätt. Schablonen speglar inte konsumentens faktiska ekonomi — och den lämnar tunt underlag att försvara beslutet med. Manuella processer med löneintyg och PDF:er har det omvända problemet: underlaget finns, men insamlingen är långsam, förfalskningsbar och svår att standardisera.

Kreditprövning på verifierad bankdata löser båda. Med konsumentens samtycke hämtas faktiska transaktioner via Open Banking, inkomsten verifieras automatiskt, KALP och skuldkvot beräknas på verklig ekonomi — och varje beslut får ett komplett, reproducerbart underlag.

Checklista: tre månader kvar

Innan den 20 november 2026 bör du som kreditgivare kunna svara ja på följande:

Prövar vi verklig betalningsförmåga? Bygger KALP-beräkningen på konsumentens faktiska inkomster och utgifter, eller på schabloner?
Fångar vi dold skuld? Ser vi BNPL-åtaganden och nya krediter som ännu inte nått registerdata?
Kan vi visa hur varje beslut fattades? Finns ett spårbart underlag per beslut som håller för en granskning från Finansinspektionen?
Omfattas vi av tillståndsplikt? Har vår verksamhet — eller våra partners förmedling — prövats mot de nya tillståndskraven?
Ser vi betalningsproblem tidigt? Kan vi identifiera och erbjuda anpassningar innan ärenden går till indrivning?

Så hjälper Truevi

Truevi är byggt för exakt den kreditprövning lagen pekar mot. Med kundens samtycke analyserar vi verifierad bankdata och levererar ett komplett kreditbeslut: verifierad inkomst, kassaflödesbaserad KALP, skuldkvot, riskindikatorer och policyutfall i ett maskinläsbart beslutsobjekt. Bakom varje beslut finns ett reproducerbart beslutsspår som gör prövningen möjlig att förklara och försvara — mot revision, mot tillsyn och mot kunden.

Det ersätter inte er kreditpolicy eller er juridiska bedömning av vad lagen kräver av just er verksamhet. Men det ger processen det prövningsunderlag som den nya lagen förutsätter.

Vanliga frågor

När träder nya konsumentkreditlagen i kraft? Den 20 november 2026, enligt regeringens proposition 2025/26:223.

Omfattas BNPL och räntefria delbetalningar av nya lagen? Ja. Räntefria krediter som lämnas av tredje part i samband med köp dras in under lagens konsumentskydd, inklusive kraven på kreditprövning.

Vad innebär skärpt kreditprövning i praktiken? Prövningen ska göras med betoning på konsumentens intresse och bygga på specificerade uppgifter om konsumentens ekonomi. I praktiken: verklig inkomst, verkliga utgifter och befintliga skulder — inte enbart en kreditscore eller schabloner.

Vilka behöver nytt tillstånd från Finansinspektionen? Fler företag som lämnar eller förmedlar konsumentkrediter kommer att omfattas av tillståndsplikt och kompetenskrav. Exakt var gränsen går för er verksamhet är en juridisk bedömning — gör den i god tid.

Vad händer om kreditprövningen inte uppfyller kraven? Bristande kreditprövning kan redan idag leda till ingripanden från Finansinspektionen och Konsumentverket; med den nya lagen skärps både kraven och tillsynsytan. Dokumenterad, korrekt prövning är den bästa försäkringen.

Denna artikel är en översikt av föreslagen och beslutad reglering och ersätter inte juridisk rådgivning. Källor: prop. 2025/26:223, regeringens pressmeddelande 2026-03.